Sök:

Sökresultat:

547 Uppsatser om Publik arkeologi - Sida 1 av 37

Forensisk arkeologi : Har forensisk arkeologi en framtid i Sverige?

ABSTRACTDelic, Admira. 2007. Forensisk arkeologi: Har forensisk arkeologi en framtid i Sverige?(Forensic archaeology: Is there a future for forensic archaeology in Sweden? C-uppsats i arkeologi. Högskolan i Kalmar ht 2007)This paper is about what forensic archaeology means, how the work is done, what methods are used in a forensic investigation.

Möten i kulturmiljöer : En studie av publika insatser i samband med arkeologiska utgrävningar

This essay is focused on the questions of and responsibility for where, when, how and why communication and meetings through archaeology should take place. I have critically studied Swedish public archaeology through three diverse archaeological excava­tions, one took place in the end of the 1980s, and two others in 2012.I have asked for under what circum­stances and with which goals the public efforts become possible. I have inter­viewed leaders for the archaeological excavations and/or the public efforts and questi­o­ned how and why they reached out to the public. I also searched for results and effects in order to problematize and value the public activities.Through interpretation of the resear­ched material it becomes clear that economic issues as well as archaeo­logists interests and engagements are of vital importance for public archaeology. Co-operation in the local community and archaeological documentation is crucial for the deve­lopment of archaeology and its role in society.Keywords: Public archaeology, Community archaeology, Heritage, Communication, Manage­ment, Historic environment education, Time Travel, Living history.

Arkeologer, vad är det? En inblick i hur arkeologer porträtteras på tv och i film

Den här uppsatsen har för avsikt att göra en kvalitativ undersökning av hur arkeologer och arkeologi presenteras i filmer och på tv för att sedan jämföra detta med hur yrkesverksamma arkeologer själva ser på sig och sitt ämne. För detta ändamål har jag tittat igenom ett antal filmer, dokumentärer, tv-serier samt tittat på Internet och gjort intervjuer. Jag kom fram till attdet finns tre huvudtyper av arkeologer på tv/film: actionarkeologer, normalarkeologer och akademikerarkeologer. Av dessa stämmer normalarkeologerna med hur arkeologerna själva beskriver sig. Ämnet arkeologi visas antingen som ren artefaktkunskap, primärt i filmer, eller som en nästan exakt vetenskap, primärt i dokumentärer..

Under statens lykta

Industriarkeologi är en relativt ny gren inom vetenskapen: den kombineras ofta med byggnadsarkeologi för att kunna få en så fullständig bild av objektet som möjligt. Bränneriet i Hyby är ett fullständigt nedgånget industriminne som förutom en fullständig renovering behöver dokumenteras. Det är det som denna rapporten gör, dokumenterar ett industriminne..

Arkeologi som kulturarvsförmedlare och kulturarvsturism ? ett möjligt samarbete?

For some time now, there has been a debate concerning the relationship between the Cultural Heritage of Sweden and the public. It is said that mediation has been, and still is a, one-waydialog between the two. As a result, people have found a new way to interact with our heritage, thru cultural tourism. This area has been blamed for commercializing our CulturalHeritage, but also ignoring the great problems concerning fragile monuments and sites, which can be destroyed by tourism. Is it possible to find a solution regarding these problems, andcan these two areas benefit from each other?.

Arkeologi för alla : om anpassning av arkeologiska utställningar för funktionshindrade

Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgång till arkeologiska utställningar på museer. Syftet är att utreda hur man på bästa sätt kan anpassa arkeologiska utställningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krävs för att tillgängliggöra arkeologiska utställningar..

Arkeologihund : En studie i experimentell arkeologi om möjligheten att använda hund som arkeologisk prospekteringsmetod för att lokalisera humanosteologiskt material.

In today?s archaeology there?s a growing need for non-invasive prospection methods. However there?s a methodological gap and what?s missing is a method for locating human bones. In this study a specially trained German shepherd is put through scientific tests determining how good the dog is at telling the different between the scent of human and animal bones.

Att uppleva historia : eller publik arkeologi i Sydafrika

My thesis is based on a qualitative study in which I have selected six professional teachers in a school in Greater Stockholm, and their views on the phenomenon of conflict management. My questions were the following.How teachers perceive the phenomenon of conflict in the world of school?What strategies do teachers use to resolve conflicts with students?In order to analyze my informants, I have chosen different books that deal with conflict man-agement, policy documents and books on the teaching profession meaning. Through my investigation I found that some teachers used tools and strategies through expe-rience and reflections, and resolve conflicts together or individually. My informants described that there are some teachers how choose to hide and pretend not to see the problem.

Arkeologin i nyhetsmedierna

I den här studien undersöks hur arkeologi framställs i svenska, tryckta nyhetsmedier. Arbetet har sina teoretiska utgångspunkter dels i att det arkeologiska fältet populariseras när det förekommer i nyheter, dels att allt meningsskapande sker utifrån institutionella diskursiva praktiker. Centralt är att relationen mellan nuet och det förflutna får effekter för synen på samhället och att arkeologi och kulturarv har stor betydelse för identitetsskapande. Med hjälp av kritisk diskursanalys som teoretisk fond och metod analyseras ett urval av artiklar som förekommit i storstädernas dagspress under det gångna året. Båda institutionerna, tidningarna samt arkeologfältet, producerar en dominerande diskurs som har ett marknadsanpassat och liberalt perspektiv utom då hotet mot kulturarvet står i fokus då tongångarna blir mer inriktade på konservativa värden såsom bevarande och beskyddande.

Sportjournalisten och publiken : En studie av svenska sportjournalisters förhållande till sin publik

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur sportjournalister förhåller sig till sin publik och till de ökade möjligheterna till interaktivitet som ny teknik har gett upphov till. Jag ville också undersöka hur yrkesrollen påverkas av publikkontakt och hur de ser på sin egen yrkesroll. För att göra det utgick jag ifrån tre dimensioner för att undersöka förhållningssätt mot publiken ? publikkontakt, publikorientering och publiksyn ? och skapade frågeställningar som gick ut på att beskriva dessa så bra som möjligt. Jag gjorde kvalitativa forskningsintervjuer med sju sportjournalister på Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, och en innehållsanalys där jag undersökte hur interaktiviteten ser ut på webben idag.Min undersökning visar att sportjournalister har en daglig kontakt med sin publik och att de i regel uppskattar att föra en dialog med sina läsare.

Sensationsjournalistik i förortsetnologi : En diskursteoretisk analys av nyhetsmediers porträttering rörande arkeologiska utgrävningar i Botkyrka

I denna uppsats kombineras diskursteori med olika perspektiv på arkeologi och massmedier för att beskriva hur det arkeologiska arbetet i Botkyrka porträtteras i dagstidningar. Frågor som hur, när och varför artiklarna skrivs eller inte skrivs besvaras. Artiklarna som är utgångspunkt för studien hittades med Internettjänsterna Mediearkivet och Presstext. De visade sig kretsa uteslutande kring fynden som görs, till skillnad från arkeologerna som anser att fynden främst är ett källmaterial. För att artiklarna ska skrivas och publiceras måste emellertid både journalisterna och arkeologerna kunna framställa fynden som sensationella i någon form, men det händer sällan då antalet artiklar är få..

Ska vi bygga forntid? : arkeologers åsikter om experimentell arkeologi och möjlighet till förmedling

This essay discusses different opinions about experimental archaeology. To start with literature was examined and a questionnaire was sent out to students and working archaeologists. The possibility for experiments to mediate archaeology to people without an education in archaeology is lifted and is also mentioned in the questionnaire. In the discussion part of the essay the results from the questionnaire and the literature are used to see what opinions are the strongest. The mediating is also discussed and the result is compiled in the conclusion.

Kyrkor i Reformation

I denna C-uppsats i historisk arkeologi har jag valt att behandla ämnet reformationen och dess påverkan på kyrkans interiör. Jag har begränsat mig till två kyrkor i Helsingborgstrakten, Mariakyrkan som ligger mitt i Helsingborg och Raus kyrka som ligger strax utanför. Genom att titta på allmänna förändringar har jag sedan jämfört dessa med förändringarna i Mariakyrkan och Raus kyrka. De första och största förändringarna var predikstolens installation, de medeltida katolska kalkmålningarnas överkalkning och de fasta bänkarna. Dessa förändringar har också skett i mina två valda kyrkor men har dröjt en aning i Raus.

"You call this archaeology" - om uppfattning och fördomar av det arkeologiska yrket med film som ingångspunkt

In my essay I will study the injustice within science in movies, in this particular case: Archaeology. This essay will also examine whether there is reason to believe that there is aconnection between this unfairness and what's being displayed of the archaeologist in popular culture. In my case I have decided to focus on the movie industry because it's a dominant part of our daily life. I have chosen to explore two different groups of students studying an occupation. One is, of course, the archaeological institution at Lund University, and the other is a high school (upper secondary school) program called ?Omvårdnadsprogrammet? at Rönnens in Malmö.

Twitter ger inte ökad interaktion med publiken : En studie av journalisters användning av Twitter och av deras förhållningssätt till sin publik

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka hur journalister utnyttjar de interaktiva möjligheterna med Twitter, och hur journalisters användning av Twitter förhåller sig till deras förhållningssätt till publiken. Med hjälp av både en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks nio journalisters användande av Twitter, och samma nio journalisters förhållningssätt till sin publik. Resultatet analyseras sedan främst med hjälp av Anderssons (2009) teorier om svenska journalisters förhållningssätt till publiken och Karlssons (2007) teorier om interaktion i journalistiken. Resultatet från intervjuerna visar att journalisterna har en positiv syn på publiken och att de även är positiva till interaktion med publiken. I intervjuerna är publik och interaktion två nyckelord och journalisternas svar pekar på att de fokuserar både på uppdraget och på publiken.

1 Nästa sida ->